Tagg: öroninflammation

äntligen rör

Så igår var det då äntligen dags för rör-operation. Kvällen innan blev hon dock jättesjuk igen. De vill inte söva sjuka barn med snuva. Misstänker att det har med att de är oroliga att luftvägarna täpps igen när man sövs. Vi trodde inte de skulle vilja operera henne då hon snorade och hostade så mycket. Men vi gav det en chans. Fasta efter kl 00 och helt vätskefritt efter kl 05, kändes nervöst att klara det. Stackarn fick dock sista vällingen kring 19, drack lite vatten vid 21 och sov sen till 2.30, vilket betyder ingen mer välling. Ojoj, då var vi nervösa hur resten av natten skulle gå.  Men det gick verkligen jättebra, vi fick väcka henne vid 6 och förväntande oss en hungrig unge, men hon var så glad så 🙂 På med blöja o kläder och åka iväg då vi hade första tiden kl 7.   Och även hela bilresan gick jättebra. Däremot väl på plats var det segt, läkaren dök inte upp förrän kl 8 och halv 8 började hon bli hungrig och frustrerad. Kändes så surt, vi kunde likagärna låta henne sova en timme till o slippa bråka. Hade vi vetat det skulle bli operation så hade väntan känts okej, men nu var vi ju säkra på att bli hemskickade så det kändes frustrerande.

Mollie fick en ballongNär väl doktorn kom så blev vi sådär proffsigt bemötta som man minns. Doktorn var jätteduktig och körde en koll på henne och verkade ha bra koll på det hela. Han sa tillslut efter lite betänketid det vi tänkt själva, att om operation inte görs kommer det ju dröja länge innan hon blir frisk. Så fick klartecken, och sen gick allt fort.  Mollie fick en säng och en egen ballong.

Hon har vart mycket pappig när Jennie vart borta. Var inte alls sugen på att lämna mig o gå till sköterskorna o låta den pilla på henne. Så hon grät och grät och det tog tid innan narkosen tog tills hon somnade, det tog på pappahjärtat <3

Det skulle gå fort sa dem, tiden kändes dock jättelång. Jag tyckte det var så jobbigt att hon grät så mycket och oroade mig att nåt skulle hända pga förkylningen. Men efter en kvart fick jag träffa en helt förstörd tös som bara grät och grät och var otröstlig.

sov länge på pappas bröstTillslut efter ca 90 minuter fick jag henne att somna och då sov hon 2 timmar på bröstet, ingen annan ställning fungerade och gick framför allt inte att lägga henne själv.  Sen var det bara koll att hon kissat efter operation så fick vi åka hem. Hon var jättesliten och sjuk och fick feber senare under dagen. Det var ändå tur, imorse kändes det som vi iallafall hade fått åka hem då hon hostade kraftigt och hade hög feber.
Idag har det känts som det börjar bli bättre. Nu håller vi tummarna för att dels vinterbacillerna borde lugna sig och att det kommer bli bättre. Iallafall få normala förkylningar.

 

 

vabruari och 6e pencillinkuren påbörjad – check

Igår fick vi åka in till akuten på inrådan från 1177. Ha feber när man går på pencillinkur gillade de inte riktigt. Däremot verkar inte 1177 och vårdcentralerna/akuten vara riktigt synkade i sina åsikter. På akuten blev vi lite halvdissade och fick åka hem utan att ens träffa läkare, trots att Mollie hade stundtals problem med andningen. Tempen och checka puls så fick vi åka hem sen.  Kändes lite konstigt när 1177 precis sagt att vi måste direkt till öronläkaren. I Kristianstad finns det dock Max, så fick testa en av deras nya vegoburgare, så helt i onödan var ju inte resan. 😉

Mollie less på alla pencillinkurerImorse kändes det lite hopplöst. Mollie mådde sådär och efter gårddagens diss kändes det inte helt motiverat att gå till vårdcentralen. Första sjuksköterskan var inte så hoppfull heller. Men väl hos doktorn så kollade han henne i öronen och sa ”Oooj”, det var rätt stark öroninflammation. Stackars Mollie, som vi skällt på henne och bråkat så har hon haft så ont. Trots att hon går på pencillin så växte sig inflammationen starkare. Så har fått ny pencillin. Kändes först helt hopplöst att börja om från början. Men detta pencillinet är betydligt enklare, lägre dosering och  mer sällan och smakar bättre så kommer bli betydligt enklare. Denna kur har inget slutdatum, utan hon ska vara symptomfri i 3 dagar sen är det slut.  Mollie har känts betydligt piggare idag så nu känns det hoppfullt om ett slut på detta.

man kan ju inte ha det bra för länge :)

Mollie och farmorPrecis när man börjar känna att ååh, äntligen börjar läget bli under kontroll. Bra med sömn och kan ha lite sena myskvällar med Jennie med samtid tillsammans några timmar. Så blir hon tokförkyld. :/ Haft ett par kniviga nätter, men inatt gick det lite bättre. Mamma är här på besök och hjälper till nåt så enormt. Så inatt kunde vi dela natten på tre så fick alla potentiellt upp till 8 timmar, vila iaf. 🙂

Mollie och farmorMärks att ta hand om barn är lite som att cykla. Efter några år utan cykling blir man lite vinglig, men kommer snabbt in i det. Mamma har ju i princip inte tagit hand om småbarn sen vi var små för över 30 år sedan, men nu kommer kunskaperna fram. För henne är det fritt fram att mata, och hos henne kan hon somna i famnen rätt snabbt. Det här med att ta hand om barn känns ju egentligen som ett två-manna jobb.

Idag har vi vart på babysång och doktorn. Babysången gick jättebra, Mollie blygade sig inte en enda gång. Så det är bara att nöta på att låta henne träffa barn regelbundet så ska det nog bli bra. Idag var det helt tvärtom, två barn ville hon gå fram till och hälsa på. Riktigt typiskt då det inte gick då hon är lite krasslig och ville inte låta henne ha kontakt med dem.

Hos doktorn visade det sig att det inte var öroninflammation – än. Däremot så var det vätska i öronen vilket visar på att det förmodligen är/blir ett öronbarn. Förmodligen får hon öroninflammation om några dagar. Ett ”normalt” barn så sköljs vätskan i öronen ut av sig självt, men hos ”öronbarn” stannar vätskan kvar och blir gammalt och dåligt och tillslut samlas bakterier. Så vi har fått remiss till öronläkare och förmodligen blir det ett rör inopererat.

Dagtid har Mollie vart på riktigt bra humör, så man får passa på och vila ut o skoja nu för att orka med nätterna sedan. 🙂